När hösten närmar sig – vi är tillbaka, och vi tänker lysa i mörkret

Det börjar märkas nu. Kvällarna blir lite mörkare. Luften förändras. Sommaren håller fortfarande kvar oss en stund, men någonstans i fjärran står hösten och väntar. Och med hösten kommer vardagen tillbaka.

Arbetet. Skolan. Tiderna som ska passas. Kalendern som långsamt fylls. Väckarklockan som återigen får en viktigare roll i våra liv.

För många är det efterlängtat.

För andra känns det betydligt tyngre.

När sommaren blir en paus från kraven

För människor som lever med psykisk ohälsa kan sommaren ibland innebära en efterlängtad paus.

Samhället saktar ner.

Telefonen ringer lite mer sällan. Mejlen blir färre. Kraven minskar. Människor är på semester och det blir på något sätt mer accepterat att inte vara tillgänglig hela tiden.

Under några korta månader får vardagens rutiner och måsten stå tillbaka.

För den som kämpar med ångest, depression, stress, utmattning eller annan psykisk ohälsa kan detta vara ett andrum.

Man får finnas utan att hela tiden prestera.

Man kanske sover lite längre.

Sitter ute en stund när solen skiner.

Tar dagen som den kommer.

Och för en liten stund känns världen kanske inte riktigt lika krävande.

Sedan kommer augusti.

Plötsligt hör man orden igen:

"Nu börjar vardagen."

För många är det en oskyldig mening.

För någon annan kan den kännas som en sten i magen.

Men rutiner kan också rädda oss

Samtidigt finns en annan verklighet.

För vissa människor är sommaren den svåraste tiden.

När arbetet stänger.

När verksamheter tar semester.

När människor reser bort.

När de vanliga mötesplatserna försvinner.

Då försvinner också strukturen.

Och för människor som lever med psykisk ohälsa kan rutiner vara mycket mer än tider i en kalender.

De kan vara trygghet.

Att stiga upp vid samma tid.

Att veta vart man ska gå.

Att träffa samma människor.

Att ha en anledning att lämna hemmet.

Att veta vad morgondagen innehåller.

Det som för en människa känns som krav kan för en annan vara det som håller livet samman.

Det finns ingen motsättning i detta.

Vi människor behöver olika saker.

Och kanske är just det något vi borde bli bättre på att förstå.

Det finns ingen rätt väg genom hösten

När vardagen nu återvänder kommer tidningar och sociala medier snart att fyllas av råd.

Kom igång.

Skapa nya rutiner.

Träna.

Planera.

Prestera.

Förändra ditt liv.

Men på Mörk Kosmos vill vi säga något annat:

Du behöver inte börja hösten med att bli en ny människa.

Du får komma tillbaka precis som du är.

Du får vara stark.

Du får vara trött.

Du får känna dig hoppfull.

Du får känna oro.

Och du får känna flera av dessa saker samtidigt.

Psykisk hälsa följer ingen kalender.

Depression tar inte semester.

Ångest försvinner inte därför att solen skiner.

Och ensamheten bryr sig inte om temperaturen utanför fönstret.

När mörkret kommer tidigare

Snart kommer kvällarna att bli ännu mörkare.

Solen kommer att gå ner tidigare.

Jackorna kommer fram.

Träden kommer långsamt att byta färg.

För många av oss är hösten vacker.

För andra innebär mörkret något svårare.

När dagarna blir kortare kan ensamheten kännas större. Hemmet kan kännas tystare. Tankarna kan få mer utrymme.

Därför behöver vi varandra.

Inte bara när någon har gått sönder.

Inte bara när någon ropar på hjälp.

Utan långt tidigare.

Ett meddelande.

Ett telefonsamtal.

En kopp kaffe.

En enkel fråga:

"Hur är det med dig – egentligen?"

Det behöver inte vara svårare än så.

Vi är tillbaka

Även Mörk Kosmos har haft sommar.

Vi har dragit ner på tempot en stund.

Tänkt.

Andats.

Samlat kraft.

Men nu är vi tillbaka.

Och vi är tillbaka i full styrka.

Under hösten kommer vi fortsätta skriva om psykisk ohälsa, ensamhet, utsatthet, kronisk sjukdom, människovärde och allt det där som ibland är svårt att prata om.

Vi kommer fortsätta ge plats åt berättelser som annars riskerar att försvinna.

Vi kommer fortsätta ifrågasätta fördomar.

Och framför allt kommer vi fortsätta påminna om att ingen människa är ensam om att ibland ha det svårt.

Mörk Kosmos reflektion

Hösten kommer.

Vi kan inte stoppa årstiderna.

Vi kan inte heller lova att livet alltid blir lätt.

Det kommer dagar när solen skiner och världen känns möjlig.

Det kommer dagar när allting känns betydligt tyngre.

Och ibland kommer dagar då det enda vi kan göra är att ta oss igenom dem.

Men en sak kan vi lova.

Mörk Kosmos är tillbaka.

Vi kommer att finnas här när höstvindarna börjar blåsa.

När kvällarna blir längre.

När världen känns lite kallare.

Och när mörkret ibland känns större än ljuset.

För vårt namn må vara Mörk Kosmos.

Men vårt uppdrag har alltid handlat om ljuset.

Om människan.

Om gemenskapen.

Om hoppet.

Och om övertygelsen att ingen ska behöva vandra ensam genom mörkret.

Så välkommen tillbaka till vardagen – oavsett hur just din vardag ser ut.

Ta den i din takt.

Hitta de rutiner som hjälper dig och släpp de krav som bryter ner dig.

Var varsam med dig själv.

Och kom ihåg:

Vi är tillbaka i full styrka.

Och vi lovar att fortsätta lysa – även i det djupaste mörkret.

 

/ Mörk Kosmos

---

Andra inlägg

• Hopp utan falska löften
• Att leva med begränsad energi
• När kroppen inte återhämtar sig
• Att leva med en osynlig sjukdom
• Utmattning, ME och postcovid – när energin inte kommer tillbaka
• Ingen frågar hur länge man orkar
• De osynliga människorna
• När världen blir för mycket
• Del 2 – Vad är psykisk ohälsa, egentligen?