Inombords krig
I natten brinner minnen,
bilderna slår som blixtar genom kroppen.
Jag vaknar i ett rum jag känner,
men hjärtat tror jag är tillbaka där.
Ljuset i fönstret är stilla,
ändå rusar blodet som om dörren snart brakar upp.
Andras skratt blir ekon jag inte når,
deras värld känns gjord av glas,
min av taggtråd.
Jag undviker gator, ord, lukter,
allt som kan riva upp sprickan i mig.
Vägen krymper tills bara rummet återstår,
där skuggorna sitter närmare än familj och vänner.
