Blogg

Att vara introvert är som att vara vilsen i världen

18 aug. 2025

- En vardagsreflektion

Att känna sig vilsen i världen är något många upplever någon gång i livet. För den som är introvert kan den känslan förstärkas, som om världen snurrar lite snabbare än vad man själv hinner med. I Sverige använder vi ibland uttrycket att ”känna sig som en fisk på torra land” – det passar rätt bra när man försöker navigera i sociala sammanhang där man helst hade velat dra sig tillbaka och hämta energi i ensamhet.

Introverta personer brukar ofta beskriva en längtan efter lugn och eftertanke. Medan andra verkar frodas i sorlet på fikarasten eller på fest, kan en introvert snarare känna att batteriet laddas ur och att man vill hitta en tyst vrå. Det kan ibland ge en känsla av utanförskap, som om man står på sidan av och betraktar livet genom ett fönster.

Samtidigt finns det styrka i att vara introvert. Att kunna lyssna inåt, reflektera och ge djup åt sina tankar kan vara en stor tillgång. Många introverta är mästare på att se detaljer, förstå sammanhang och skapa kreativitet i det tysta – som att vara den som hittar pärlorna i vardagen när andra rusar förbi.

Om du känner dig vilsen och introvert är det viktigt att komma ihåg att du inte är ensam. Många har liknande erfarenheter, och det finns alltid utrymme för alla personligheter i samhället. Sverige har ett ordspråk som säger ”Borta bra men hemma bäst” – kanske är det just i den egna sfären, där man får vara sig själv, som man hittar fotfästet igen.

Så nästa gång du känner dig lite vilse, ta ett djupt andetag, och kom ihåg: även om vägen ibland känns krokig, så är det okej att gå i sin egen takt och hitta sin egen plats i världen.

Att vara introvert och att bära mask

12 aug. 2025

Att vara introvert och bära mask

- En personlig reflektion kring osäkerhet och rädsla

Att vara introvert är som att leva med en ständig dialog inom sig själv. Jag känner ofta att jag bär en mask – en fasad som döljer mitt sanna jag från omvärlden. Det är inte alltid av fri vilja, utan snarare ett försök att skydda mig mot dömande blickar och missförstånd. Den där masken kan kännas trygg, men samtidigt blir den ibland en börda. Att aldrig riktigt våga visa vem man är, det tär på självkänslan och skapar en slags ensamhet även bland andra människor.

Osäkerheten följer mig som en skugga. Jag tvivlar på mycket – på mina förmågor, mina val, mina relationer. Det enda jag känner mig helt trygg med är min kunskap. Den blir min livboj när allt annat stormar runt omkring. Men även kunskapen kan ibland kännas bräcklig, när panikångesten slår till och rädslorna tar över. Då känns världen både för stor och för liten på samma gång.

Panikångest är som att stå mitt i ett oväder där allt snurrar och ingenting går att kontrollera. Hjärtat rusar, tankarna hakar upp sig och kroppen vill fly. Rädslorna är många – rädsla för att inte duga, för att bli avslöjad, för att inte passa in. Trots detta försöker jag varje dag att stå stadigt, att acceptera både min introverta natur och de masker jag ibland måste bära för att orka.

Kanske är det just den här blandningen av osäkerhet och kunskap som gör mig till den jag är. Jag lär mig att leva med mina rädslor, att ibland låta masken falla och våga visa mitt sanna jag – om så bara för en stund. För varje gång jag gör det blir världen lite mindre skrämmande, och jag lite mer trygg i mig själv.

Det finns alltid hopp, även när det är som mörkast...

11 aug. 2025

Jag har sedan barndomen brottats med ångest och depressioner, man kan väl säga att jag var ett grubblande barn, där tiden som skulle gått till lek och oskuldsfullhet istället gick till oro och grubblerier. 

När jag var sex år gammal började jag gå hos en psykolog som min familj ordnat, och åren gick och när jag var åtta , nio år, så förstod jag att mina föräldrar upplevde mina psykologsamtal jobbiga, det gjorde att jag istället låtsades att må bra för att glädja mina föräldrar och därmed avslutades mina möten med psykologen...

Och på den vägen har jag fortsatt genom hela mitt liv. Jag har föreställt mig, burit masker för att ingen skall kunna ana kaoset bakom masken... Mitt liv blev heller inte lätt, men jag tog aldrig av mig masken, för den blev fastklistrad. Och ingen har någonsin kunnat ana, vad som döljer sig bakom min mask, mitt verkliga jag.... När folk talar om min styrka, så vet jag att de inte känner mig, att hela mitt liv är byggt på en lögn...

- Detta var lite om mig, mycket mer om mitt öde kommer senare. Denna blogg har jag delvis tänkt skall vara min terapi och en hjälp till försoning med mig själv. Men den är också tänkt för att möta andra liv och öden genom vårt forum. En slags mötesplats för oss med skadade själar. 

Sist vill jag passa på att förtydliga lite om psykisk ohälsa, depressioner och ångest. Att uppleva svår ångest, social fobi och självmordstankar är allvarliga psykiska tillstånd som påverkar både vardagsliv och välmående.

Nedan ges en översikt över dessa tillstånd och råd om hur man kan söka hjälp.

Svår ångest

Ångest är en intensiv känsla av oro, rädsla eller obehag. Vid svår ångest kan symptomen vara så påtagliga att de påverkar hela tillvaron. Det kan yttra sig som hjärtklappning, svettningar, andningssvårigheter, yrsel eller en känsla av att tappa kontrollen. Ångesten kan komma plötsligt eller byggas upp under en längre tid.

Social fobi

Social fobi, även kallat social ångest, innebär en stark rädsla för att hamna i situationer där man riskerar att bli granskad eller dömd av andra. Detta kan göra det svårt att delta i sociala sammanhang, tala inför grupp, eller ens vistas bland folk. Många undviker därför situationer som kan trigga ångesten, vilket kan leda till ensamhet och isolering.

Självmordstankar

Självmordstankar innebär att man har tankar om att ta sitt liv eller inte vill leva längre. Det är viktigt att förstå att självmordstankar är ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa och att det finns hjälp att få. Tankarna kan kännas överväldigande, men de går att hantera med rätt stöd och behandling.

Vad kan man göra?

• Sök hjälp: Kontakta vårdcentral, psykolog eller psykiatrisk mottagning. Du kan också ringa stödlinjer som Självmordslinjen (Mind) eller SPES.
• Berätta för någon: Prata med en vän, familjemedlem eller annan person du litar på. Du är inte ensam och det finns människor som vill hjälpa.
• Undvik isolering: Försök, även om det känns svårt, att vara med andra människor och delta i vardagliga aktiviteter.
• Ta hand om dig själv: Försök att äta regelbundet, sova ordentligt och röra på dig. Små saker kan göra stor skillnad över tid.

När ska man söka akut hjälp?

Om du har akuta självmordstankar eller känner att du inte klarar av situationen – tveka inte att kontakta 112 eller akutmottagningen. Ditt liv är viktigt och det finns hjälp att få, även när allt känns nattsvart.

Kom alltid ihåg : Det finns alltid hopp, även när det känns som mörkast. Att be om hjälp är ett tecken på styrka, inte svaghet.

Min ångest besegrar mig ibland

11 aug. 2025

Ibland känns det som att ångesten tar över hela mig, som att den är en tung filt som lägger sig över allt jag gör. Det spelar ingen roll hur mycket jag försöker distrahera mig eller tänka positivt – vissa dagar är det bara för starkt. Jag kan ligga vaken på natten och grubbla, eller känna en klump i magen utan att riktigt veta varför.

Samtidigt försöker jag påminna mig om att ångest är något många kämpar med, även om det känns ensamt ibland. Det är okej att ha svåra stunder, och det betyder inte att jag är svag eller misslyckad. Jag brukar försöka andas djupt, ta en promenad eller prata med någon jag litar på – små saker som ibland hjälper till att lätta trycket.

Ångesten kanske vinner ibland, men det betyder inte att den alltid kommer att göra det. Vissa dagar är bara lite tyngre än andra, och det viktigaste är att inte ge upp hoppet. Det finns alltid en morgondag, och även om det inte känns så just nu, så går det att hitta ljusglimtar även i mörkret.